Amsterdam, knark och glädjeflickor
En stad som inbjuder till att promenera mycket är ju en utmaning när man har en 7- åring i släptåg. Men det måste ges stor eloge till lille herr Johansson som stretat på hela dagen utan gnat. Vi har nog gått runt milen totalt sedan i morse och jag tror att herrn kommer att somna gott.
Dagens önskemål avseende sightseeing var Amsterdams smalaste hus, Anne Franks hus och Redlight district. Vädret var toppen redan från morgonen och vi inledde med en frukost på ett supermysigt café precis vid en kanal. Inte särkilt unikt kanske med tanke på att hela staden är typ 50% kanaler.
Stärkta av en macka och kaffe så spatserade vi till Amsterdams smalaste hus, som de naturligtvis gjort till en turistattraktion. Inte så ohyggligt mycket att skriva hem om kanske, men jävligt smalt är det i alla fall.
Vi slank också in på ostmuseet där vi fick testa en hel massa ostar som var smaksatta med allt möjligt. Men Jag vet inte jag, visst har de mycket ost, men det är ju mest varianter på Gouda och hur gott är egentligen det? Nej tacka vet jag Frankrike, där kan de ostar och dit åker vi ju imorgon:)
En bit från ostmuseet ligger Anna Franks hus, som alltså är huset där hon gömde sig från tysken. Det visade sig att ca 4000 andra också hade beslutat sig för att kika in hos Anne, så vi skippade det utan vidare eftertanke. Vi strosade vidare och korsade några kanaler och helt plötsligt var vi i Redlight. Vi kom i en liten gränd och där stod helt plötsligt en ung kvinna i bikini bakom en glasdörr som var lite på glänt. Jag vet inte om det var Sebbe, Edvin eller jag som hade störst ögon, men dagens kommentar kom i alla fall från Edvin. Vi passerade ytterligare några dörrar med kvinnor bakom och då utbrister Edvin. Oh, tänk dig, morfar skulle ju direkt gå in där! Jag vet inte var den kom ifrån, men vi nöjde oss med vad vi sett och gick vidare.
Stoppet efter glädjekvarteren blev en annorlunda upplevelse. Jag hade snokat reda på en pub som i källaren har inrett en minigolfbana i 3D med neonfärger och grejer. Vi käkade lunch och drog en runda på banan, som faktiskt var rätt cool. Kanske hade det varit en mer intensiv upplevelse om vi bunkrat på någon coffeshop innan, men vi valde att avstå knark.
På tal om knark så var både Edvin och Sebastian mycket intresserade av just detta. Många var frågorna kring hur det ser ut och om vi skulle knarka och hur man blir och om man kan dö och ....... Ja ni fattar. Sebastian fick sin nyfikenhet något stillad då han och jag gick in i en coffeshop så han fick se där de sålde både olika sorters hasch och marijuana (det är väl inte samma sak..??!) och brownies och muffins med knark i. Han tyckte stället var coolt men som tur är så har uppfostran slagit väl ut och han ställer sig mycket frågande till nyttjandet. Jag måste säga att det ju är helt sjukt att man legaliserat det som man gjort. Men så är ju jag rätt konservativ också.
Vi hann också med ett mikrobryggeri där vi provsmakade lite öl och satt i solen och njöt. Glädjande så finns det god öl också i detta land och inte bara Heineken.
E
Efter en heldag på vandring så släcker vi lampan tidigt idag och det är inga problem med att somna för någon av oss tror jag. Möjligen för mig, eftersom jag längtar barnsligt mycket efter imorgon. Då skall vi besöka de Belgiska munkarna i sitt kloster. De som brygger och endast där på plats, säljer vad som röstats fram till världens godaste öl. Det ni!!
